Är dina lösenord ute?

Tumbagymnasium
torsdag 24 november 2016

Hej ungdomar!

Har ni sett SVT:s utmärkta program om lösenord som är ute och tar till sig uppmärksamhet? Är dina lösenord ute? Se programmet!
http://www.svtplay.se/video/11171365/dold/dold-sasong-2-avsnitt-2

mvh
Nader Sani

Tittarstormar!

Tumbagymnasium
onsdag 22 november 2016

Tidens gång förändrar oss. Se detta intressanta program och njut av det som gjorde att en del människor blev urförbannade och stormade SVT:s telefonsluss!
http://www.svtplay.se/video/11157501/svenska-tv-historier/svt-60-ar-svenska-tv-historier-sasong-1-tittarstormar

mvh
Nader Sani

Intressant intervju med Noam Chomsky

Tumbagymnasium
onsdag 22 november 2016

Här kommer artikeln jag pratade om:
http://www.truth-out.org/opinion/item/38360-trump-in-the-white-house-an-interview-with-noam-chomsky

Ha det bra!
Nader

Lektionsunderlag: Den globala ekonomin (PowerPoint)

Tumbagymnasium
onsdag 22 november 2016

Hej ungdomar!

Jag hoppas att ni har det fint.

Här kommer en reviderad version av mitt lektionsunderlag:
https://drive.google.com/file/d/0B8RX3eZZNX5XZDNCVmlFUUtKRFk/view?usp=sharing

Jag har även publicerat instuderingsfrågor till sidorna som är aktuella till fredagens prov.

Lycka till!
Nader

Prov på gång: Den globala ekonomin (Instuderingsfrågor)

Instuderingsfrågor

Den globala ekonomin

Forum sidorna 297 – 320 & 325 – 334

Faktafrågor:

1. Vad menas med den ekonomiska globaliseringen. Ge tre exempel!
2. Förklara begreppen:

Multinationell, Transnationell, Internationalisering, Drivkraft, Importkvot, BNP, Import, Export, NIC-länder, BRICS-länder, Överskott, Underskott, Betalningsbalans, Bytesbalans, Kapitalbalans, Valuta, Valutareserv, Stordriftsfördelar, Protektionism, GATT, WTO, GATS, TRIPS, MGN (Mest gynnad nation), Nationell likbehandling, Subvention, NAFTA, FTAA, EU, ASEAN, OECD, G8, OPEC, Världsbanken, IDA, IMF, Växelkurs, Fast växelkurs, Rörlig växelkurs, Ekonomiska frizoner, UNDP, Bistånd, BNI, SIDA, Bilateral, Multilateral, Ekonomisk tillväxt, Den offentliga sektorn, Devalvering, Inflation

3. Hur har utvecklingen gått när det gäller den svenska handeln med andra länder under de senare decennierna?
4. Ta Internet till hjälp och beskriv Sveriges utrikeshandel år 2015!
5. Hur många procent av svenska varuexporten går till EU, Norge, USA & Kina?
6. Hur många procent av svenska varuimporten kommer från EU, Norge, USA & Kina?
7. Vilka är Sveriges viktigaste import- respektive exportvaror?
8. Ge fem anledningar till att länder handlar med varandra!
9. Vilka var Adam Smith och David Ricardos ekonomiska idéer?
10. Vad innebär att ett land har absoluta fördelar gentemot ett annat land? Ge ett exempel!
11. Vad innebär att ett land har komparativa fördelar gentemot ett annat land? Ge ett exempel!
12. Vad är ett handelshinder? Vad har det för syfte? Vilka olika handelshinder känner du till?
13. Skriv det du vet om de olika handelsblocken (frihandelsområde, tullunion och gemensam marknad)!
14. Vilka mål skulle enligt millenniedeklarationen vara förverkliga till år 2015 när det gäller fattigdom i världen?

Förklaringsfrågor:

1. Vilka är globaliseringens tre vågor? Förklara!
2. Diskutera fördelar och nackdelar med den ekonomiska globaliseringen!
3. Beskriv världshandelns utveckling mellan åren 1800 till 2010!
4. Hur kan man förklara att NIC-länder har industrialiserats så snabbt?
5. Beskriv valutasamarbetet genom tiderna (uppslaget 328 – 329)!
6. Vilka argument finns för och mot frihandel respektive protektionism?
7. Varför har u-länder svårt att hävda sig i världshandel? Diskutera olika orsaker? Vad kan man göra för att förändra bilden?
8. Sverige har en rörlig växelkurs. Diskutera för- och nackdelarna med fasta och rörliga växelkurser!
9. Beskriv teorier som söker förklara varför vissa länder blir fattiga (sidan 332)!
10. Jämför principerna för det svenska biståndet/utvecklingssamarbetet med teorierna på sidan 332. Från vilka teorier tycks olika åtgärder i den svenska biståndspolitiken inspirerats?

Människans utveckling!

Tumbagymnasium
tisdag 22 november 2016

Hej ungdomar!

Jag hoppas att ni har det fint!

Här kommer ett intressant inslag om "Människans utveckling". Läs och fundera!
http://nyheter24.se/nyheter/politik/868336-ebba-busch-thor-evolution-eva-och-adam

mvh
Nader Sani

Uppdrag granskning!

Tumbagymnasium
torsdag 17 november 2016

Hej ungdomar!

Jag hoppas att ni har det bra!

Missa inte gårdagens avsnitt av "Uppdrag granskning". Ett utmärkt program där man tar upp IS, dess organisation och värvningsmetoder:
http://www.svtplay.se/video/11121577/uppdrag-granskning/uppdrag-granskning-sasong-16-avsnitt-12-1

Vi ses,
Nader Sani

Intressanta länkar!

Tumbagymnasium
onsdag 9 noivember 2016

Hej ungdomar!

Jag hoppas att ni har det bra!

Jag har fått några intressanta länkar och självklart delar jag dessa med mig! Jag lägger till ett par länkar!

Världen är din:
http://www.svtplay.se/varlden-ar-din

The adventures of religion part 1:
https://www.youtube.com/watch?v=UvtJja2ihYQ

The history of english part 1:
https://www.youtube.com/watch?v=r9Tfbeqyu2U

Om romer på vära gator:
http://www.svtplay.se/ett-battre-liv

Och lite skratt, tack!
https://www.youtube.com/watch?v=xDHQ9YfWFXc

Tack Aleksandra!

mvh
Nader Sani

Uppgift om globalisering - Emma Dahlstrand

2) Malm skriver:

"Sådana biofysiska sår från resursutvinning låter sig sällan läkas."

Vad menar han? Ge minst två exemplar på sådana svårläkta sår!

Med biofysiska sår menar Andreas Malm in princip att av många av handlingarna människorna gjort och fortfarande gör så har sår på jorden och jordens resurser tillkommit, sår som inte kommer att kunna läkas i efterhand. Exempelvis, nedhuggning av all den regnskog som sedan används för att b.la göra smink kommer aldrig hinna växa tillbaka i förhållandevis hur snabbt människan hugger ner regnskogen. Kvar finns nedhuggna skogar. Det finns inte heller oändligt med olja, ändå använder människan oljan som om det vore så, men den kan komma att snart ta slut. För alltid. Utspilld olja är också ett problem, som Malm nämner, och utger akuta skador på främst på den marina världen och resulterar i utarmning av växt-och djurlivet och stora skador på stränder. Sjöfåglar, fisk och marina däggdjur ställs nu inför livshotande skador som också kan utrota hela deras art. Trots att vi människor nu ställs framför faktum på faktum att vår massproducering förstör vår vackra värld, verkar vårt begär nästan bara växa. Ja, inte minskar det iallafall inte. Malm tar också upp exempel såsom förgiftade vattenkällor, nedsmutsad luft och spridda tungmetaller. 

3) Magnusson skriver:

"Som alltid går handel, krig och politik hand i hand."

Varför skriver han på det sättet? Ge minst två exemplar på sådana situationer!

Det har länge varit känt att handel, krig och politik går med sammanflätande händer. Åsikter som blandas, människor som vill ha sin röst hörd. De vill bestämma bestämma, och många människor kan gå oerhört långt för att nå makt. Människor vill betala så lite som möjligt, helst ingenting, för produkter och för mark. Ledare av länder, presidenter och partier, vill vara störst, bäst och vackrast. Ett aktuellt exempel på det är Putin, president av Ryssland, som helst vill se Ryssland störst av alla. Likaså Donald Trump och hans anhängare som strävar efter att göra Amerika stort igen. Eller som i Andra Världskriget, med Hitler i framkant som ville se Tyskland briljera världen. När det kommer till vårt moderna samhälle så hör krig och politik nästan alltid ihop. Ta till exempel inbördeskriget som startade som svar på det faktum av valet av Abraham Lincoln som president. Även handel och krig går hand i hand, och det har man ju ett eget ord för också: handelskrig! Med detta menar man att förstöra ett fientligt lands handelsförbindelser för att sätta dem under ekonomisk press. Detta visar ju klart och tydligt att handeln direkt kan påverka och påverkas av krigsföring - ett lands inkomster är beroende av handel, och landets framgång i krig är beroende av dess inkomster. 

4)

Med globalisering menas att länder och människor har ett ekonomiskt, kulturellt eller politiskt utbyte. Globalisering enar världen på många sätt. Den flätar ihop världen till ett enat nät och låter oss dela på varandras specialiteter. Ett land som producerar kaffe, och ett som producerar bilar kan till varandra sälja sina producerade varor och på så sätt har snart kaffelandet också bilar, och tvärtom. Det diskuterar Andreas Malm för i sin artikel ”Den ojämna byteshandeln”. Det låter ju positivt, som om det inte finns någon bakomliggande skugga med nackdelar. Men tyvärr finns det ju, som med allt annat, nackdelar med globaliseringen. Ett beroende skapas. Malm nämner några nackdelar med globaliseringen bland annat att det påverkar miljön på ett negativt  sätt! Sverige importerar exempelvis frukt från länder på andra sidan jorden i mål om att få bananer och mango och andra exotiska frukter, sådana som inte växer i Sverige och särskilt inte på vintern. Efterfrågan till vad vi inte kan få från Sverige ökas, och butiker vill möta denna efterfrågan. Dessa frukter kommer att behöva resa långa sträckor innan den når hyllan i vår livsmedelsbutik. Bil, buss, flyg, kanske båt, lastbil och farliga utsläpp i vår atmosfär blir ett faktum. En annan nackdel med globaliseringen som jag kan se är att vissa företag och länder har en tendens att växa sig väldigt stora, medan mindre länder och företag förblir små. Klyftorna mellan de allra rikaste och de allra fattigaste är ofattbart stora och verkar bara växa sig större. När företag växer sig så pass starka och rika så kan det göra att dom även får politisk makt, och på så sätt kommer vi in på spåren av Magnussons argument i hans artikel ”Globalisering är inte utom kontroll”. 

Men samtidigt har globaliseringen bidragit till en bättre välfärd världen runt och att BNP (bruttonationalprodukt) har höjts. Med hjälp av massmedian får vi kunskap, nyheter, information och fakta om världen, vilket bidrar till vår demokrati. I Sverige kan vi exempelvis få reda på vad som händer på andra sidan jordklotet bara några minuter efter att det faktiskt hände, trots att det är så långt härifrån. För företag är globaliseringen viktig, och gör att de inte längre behöver se en gräns för var de ska kunna arbeta vid ett lands gränser. 

Om jag ska dra en slutsats utifrån detta och mina egna åsikter så är globaliseringen bra och nödvändig. Vi har mycket att tacka globaliseringen för - allt ifrån den banan jag äter medan jag gör min läxa till nyhetsrapporteringarna om USA-valet jag får i min digitala tidning på mobilen till tröjan jag bär. Däremot är det viktigt att ha en förståelse om varifrån produkter och ting kommer ifrån, och att man prioriterar produkter som kommer från mer närliggande länder. Det är smart att kolla in den lilla symbol på matprodukter som symboliserar ”ekologiskt” och prioritera bort klädkedjor som har ett rykte för sig att deras arbetare som syr kläderna har låga löner (då det stärker klyftan jag talade om innan, klyftan mellan rika och fattiga). 

Uppgift om globalisering - Emma Dahlstrand

2) Malm skriver:

"Sådana biofysiska sår från resursutvinning låter sig sällan läkas."

Vad menar han? Ge minst två exemplar på sådana svårläkta sår!

Med biofysiska sår menar Andreas Malm in princip att av många av handlingarna människorna gjort och fortfarande gör så har sår på jorden och jordens resurser tillkommit, sår som inte kommer att kunna läkas i efterhand. Exempelvis, nedhuggning av all den regnskog som sedan används för att b.la göra smink kommer aldrig hinna växa tillbaka i förhållandevis hur snabbt människan hugger ner regnskogen. Kvar finns nedhuggna skogar. Det finns inte heller oändligt med olja, ändå använder människan oljan som om det vore så, men den kan komma att snart ta slut. För alltid. Utspilld olja är också ett problem, som Malm nämner, och utger akuta skador på främst på den marina världen och resulterar i utarmning av växt-och djurlivet och stora skador på stränder. Sjöfåglar, fisk och marina däggdjur ställs nu inför livshotande skador som också kan utrota hela deras art. Trots att vi människor nu ställs framför faktum på faktum att vår massproducering förstör vår vackra värld, verkar vårt begär nästan bara växa. Ja, inte minskar det iallafall inte. Malm tar också upp exempel såsom förgiftade vattenkällor, nedsmutsad luft och spridda tungmetaller. 

3) Magnusson skriver:

"Som alltid går handel, krig och politik hand i hand."

Varför skriver han på det sättet? Ge minst två exemplar på sådana situationer!

Det har länge varit känt att handel, krig och politik går med sammanflätande händer. Åsikter som blandas, människor som vill ha sin röst hörd. De vill bestämma bestämma, och många människor kan gå oerhört långt för att nå makt. Människor vill betala så lite som möjligt, helst ingenting, för produkter och för mark. Ledare av länder, presidenter och partier, vill vara störst, bäst och vackrast. Ett aktuellt exempel på det är Putin, president av Ryssland, som helst vill se Ryssland störst av alla. Likaså Donald Trump och hans anhängare som strävar efter att göra Amerika stort igen. Eller som i Andra Världskriget, med Hitler i framkant som ville se Tyskland briljera världen. När det kommer till vårt moderna samhälle så hör krig och politik nästan alltid ihop. Ta till exempel inbördeskriget som startade som svar på det faktum av valet av Abraham Lincoln som president. Även handel och krig går hand i hand, och det har man ju ett eget ord för också: handelskrig! Med detta menar man att förstöra ett fientligt lands handelsförbindelser för att sätta dem under ekonomisk press. Detta visar ju klart och tydligt att handeln direkt kan påverka och påverkas av krigsföring - ett lands inkomster är beroende av handel, och landets framgång i krig är beroende av dess inkomster. 

4)

Med globalisering menas att länder och människor har ett ekonomiskt, kulturellt eller politiskt utbyte. Globalisering enar världen på många sätt. Den flätar ihop världen till ett enat nät och låter oss dela på varandras specialiteter. Ett land som producerar kaffe, och ett som producerar bilar kan till varandra sälja sina producerade varor och på så sätt har snart kaffelandet också bilar, och tvärtom. Det diskuterar Andreas Malm för i sin artikel ”Den ojämna byteshandeln”. Det låter ju positivt, som om det inte finns någon bakomliggande skugga med nackdelar. Men tyvärr finns det ju, som med allt annat, nackdelar med globaliseringen. Ett beroende skapas. Malm nämner några nackdelar med globaliseringen bland annat att det påverkar miljön på ett negativt  sätt! Sverige importerar exempelvis frukt från länder på andra sidan jorden i mål om att få bananer och mango och andra exotiska frukter, sådana som inte växer i Sverige och särskilt inte på vintern. Efterfrågan till vad vi inte kan få från Sverige ökas, och butiker vill möta denna efterfrågan. Dessa frukter kommer att behöva resa långa sträckor innan den når hyllan i vår livsmedelsbutik. Bil, buss, flyg, kanske båt, lastbil och farliga utsläpp i vår atmosfär blir ett faktum. En annan nackdel med globaliseringen som jag kan se är att vissa företag och länder har en tendens att växa sig väldigt stora, medan mindre länder och företag förblir små. Klyftorna mellan de allra rikaste och de allra fattigaste är ofattbart stora och verkar bara växa sig större. När företag växer sig så pass starka och rika så kan det göra att dom även får politisk makt, och på så sätt kommer vi in på spåren av Magnussons argument i hans artikel ”Globalisering är inte utom kontroll”. 

Men samtidigt har globaliseringen bidragit till en bättre välfärd världen runt och att BNP (bruttonationalprodukt) har höjts. Med hjälp av massmedian får vi kunskap, nyheter, information och fakta om världen, vilket bidrar till vår demokrati. I Sverige kan vi exempelvis få reda på vad som händer på andra sidan jordklotet bara några minuter efter att det faktiskt hände, trots att det är så långt härifrån. För företag är globaliseringen viktig, och gör att de inte längre behöver se en gräns för var de ska kunna arbeta vid ett lands gränser. 

Om jag ska dra en slutsats utifrån detta och mina egna åsikter så är globaliseringen bra och nödvändig. Vi har mycket att tacka globaliseringen för - allt ifrån den banan jag äter medan jag gör min läxa till nyhetsrapporteringarna om USA-valet jag får i min digitala tidning på mobilen till tröjan jag bär. Däremot är det viktigt att ha en förståelse om varifrån produkter och ting kommer ifrån, och att man prioriterar produkter som kommer från mer närliggande länder. Det är smart att kolla in den lilla symbol på matprodukter som symboliserar ”ekologiskt” och prioritera bort klädkedjor som har ett rykte för sig att deras arbetare som syr kläderna har låga löner (då det stärker klyftan jag talade om innan, klyftan mellan rika och fattiga). 

Globalisering uppgift 2-4 Pontus Berg

Pontus Berg 2016-11-01

2. Andreas Malm menar att det finns konsekvenser av vår resursutvinning.

Tex fiskar man för mycket så kanske fler folk får fisk på bordet men balansen kan rubbas så att fiskarna tar slut och på så vis försvinner fisken från matbordet.

Det finns naturligtvis andra konsekvenser som han syftar på som att resurser som olja kan ta slut och att utvinningen av uran kan vara miljöfarlig.

Det vi gör har både kortsiktiga och långsiktiga konsekvenser.

Det stora problemet är att när tex fisken har försvunnit från matbordet så är det svårt att få tillbaka den dit, det kan vara nästintill omöjligt. Och det är just det som är sånt otroligt stort problem med våra resurser att vi är så otroligt beroende av vissa av dem, men att de kan vara väldigt farliga mot oss själva och miljön och att när de tar slut så kanske vi inte kan få tillbaka dem.

3. Lars Magnusson "Som alltid går handel, krig och politik hand i hand."

Självklart är det sant, självklart är det så att om du har en annan politisk syn än någon annan så kanske du inte handlar med dem. Är du i krig mot några så kanske du inte vill handla med dem.

Det här funkar åt andra hållet också tex är du allierad med någon så är det större chans att du handlar med dem än någon annan som kanske är en fiende.

Handeln kan användas som en slags krigsmetod tex om ditt land och några allierade som kanske blir attackerad eller utsätts för förtryck så kan man istället för att skapa ett storskaligt krig istället iscensätta ekonomiska sanktioner mot det här landet som förtrycker, det kan innebära handels embargo så att de blir utfrysta och kan bli tvungen att ge med sig för att ett land klarar sällan sig helt självständigt. Ett mycket bra exempel på när detta har hänt är ganska nyligen 2014 då Ryssland började att krigsbrott mot Ukraina genom att invadera dem och ockupera landområden som de formellt inte har rätt till. Detta ledde till många fördömanden från många demokratiska länder. Och ett handelsembargo mot Ryssland infördes för att vad de gjorde ansågs inte som acceptabelt. Någonting var tvungets att göra och att skicka in trupper från väst skulle vara för riskabelt så man använder sig än idag 2016 av ekonomisk krigföring mot Ryssland. Svaret från Kremlin på sanktionerna och handelsembargot blev att Ryssland i sin tur genomförde ett handlingsembargo mot västliga länder för att visa att dem minsann inte behöver oss. De västliga demokratier som hade hopp om att Ukrainas statskupp skulle göra landet mindre korrupt, mer demokratiskt, fritt och kanske gå med i eu. De drömmarna gick i kras och Ukraina är ett land i sprickor. Vad var då Rysslands motiv till att starta en invasion mot sitt grannland? Jo en av de stora anledningarna var att Ukrainas tidigare pro ryska president Viktor Yanukovych hade blivit störtad och de nya mer västvänliga ledarna funderade på att gå med i eu, och det var då som helvetet bröts lös för då skulle ju Ukraina handla och bli politiska vänner med västnationer så Kremlin satte ner foten och gjorde ett tydligt fotspår.
Det finns ett annat tydligt  exempel på hur politik, krig och handel går hand i hand.
Detta exempel är Filippinerna som har bråkat med Kina som just nu erövrar det södra Kinesiska havet. Filippinerna som tidigare har knutit nära band med USA som inte heller är särskilt förtjusta i Kina pga deras politik.Filippinerna gjorde detta för att kunna försvara sig mot det mäktiga Kina. Detta kom dock till ett snabbt och oväntat slut efter att USA och deras president uttryckt sitt missnöje med att Filippinerna efter att filippinska myndigheten bestämmde sig för att straffa reportrar fast det bara gjorde sitt jobb.

Detta ledde dock till ett helvete där filippinernas president kallade Obama för en massa skit, detta ledde till att Obama ställde in sitt besök dit.
Efter detta drama så började den filippinske presidenten att vända sig till sin fiende Kina för att kunna klämma till USA som enligt dem har svikit dem. Allt detta elände kommer med all säkerhet leda till att handeln mellan Filippinerna och USA kommer att minska medan handeln mellan Filippinerna och Kina kommer att gå bättre och deras band kommer att växa allt starkare på gott och ont. Handeln öppnar för möjligheter och makt. I just detta fall med Filippinerna så kommer säkert relationen med Kina att förbättras för tillfället.
Vilket kan vara bra men vad händer sedan när Filippinerna har blivit så beroende av Kina och dess handel och om de är “vänner” med Kina och bara låter dem ockupera det södra kinesiska havet. Då är det ju redan försent för Filippinerna för att de är för långt in i smeten för att kunna komma ur den. Vem hjälper dem då? Kommer USA till undsättning igen efter vad de gjorde?

Handeln gör oss beroende av varandra och det knyter oss närmre varandra men det kan också dra isär oss. Detta leder till att vi med samma politiskt tänkande handlar mer med varandra, de med andra politiskt tänkande gör samma sak. Det kan leda till bra saker som fred men också det som dem allra flesta inte vill ha krig. Politik-Handel-Krig hand i hand.

4. Min åsikt om globalisering är att den är mest positiv men som alltid i livet så finns det folk som förlorar.

Globaliseringen ger oss möjlighet att kunna få kontakt och utbyta kunskap med andra människor som vi annars inte skulle kunna drömma om.

Problemet inom industrin och handeln mellan länder blir ofta att det land som har det bra tjänar på det medan om ett land inte har det bra så tjänar de inte lika mycket på den globala handeln för att ja landet får färre arbetslösa men jobben de får är ofta dåliga och underbetalda. Problemet är det att om vi helt plötsligt bestämde oss i iländer att sluta köpa de här produkterna från u-länderna så blir de ännu fattigare för att de är redan beroende av oss. Så i slutändan måste makthavarna i u-länderna bestämma vad som är bäst för folket, om de satsar mer på folks utbildning och sjukvård än skit jobb och sin egen politiska karriär.

Vad Andreas Malm och Lars Magnusson inte nämner är varför u-länder är fattiga och hur det kommer sig, ifall de är demokratiska?, diktatoriska? eller något däremellan? och om de har mänskliga rättigheter eller inte?, är länderna i fråga korrupta? .

Det tycker jag är väldigt intressant för att om man simpelt kollar på vårt jordklot och kollar vilka u-länder som är demokratiska med mänskliga rättigheter och ett relativt icke korrupt regeringar så är de få om ens någon som räknas som ett u-land. Så problemet enligt mig är inte globaliseringen i sig. Globaliseringen lyser bara upp bristerna i länder som har brister, som synligast är det om landet inte är demokratiska med mänskliga rättigheter samt om ledningen i landet är korrupt tex  Tanzania, Mali, Liberia, Bolivia och Nigeria, även om alla u-länder inte är diktaturer osv så har de förmodligen nyligen varit de för att det är svårt för ett u-land att bara bli ett iland man behöver bygga upp så mycket. Jag säger inte att miljön inte spelar någon roll heller, det finns länder i Afrika som inte har mycket av någonting och inte kan göra så mycket åt just det men tack vare vår globalisering så är vi medvetna och kan göra något åt det i väst så har vi tex fonder som vänliga själar skänker pengar till.

Det finns folk som pekar på att globalisering ger fattigdom i u-länder och att man borde ta hem produktionen till moderlandet.
Vad de inte har tänkt på eller har missat är:

Att vi i i-länderna inte längre har kvar jobbförutsänningarna för de jobben som u-länderna utför, vi har utvecklat andra slags jobb.

Om vi i Sverige eller USA skulle tex skulle sluta att köpa varor från utlandet så skulle vi lämna folk arbetslösa från landet som vi köper ifrån.

Detta skulle innebära att vi skulle få göra om hela arbetsmarknaden och alla modern jobb som vi i väst har utvecklat skulle tas bort och ersättas med mer primitiva jobb.

Det allra viktigaste man måste tänka på om man skulle flytta över alla jobb från i-länder och producera allt i sitt eget land är att då flyttar man fattigdomen hit och lämnar mer fattigdom där man har lämnat jobben från.

För att vi har högre standard när det kommer till lön och arbetsförhållanden så priserna på precis allt  skulle gå upp och de fattiga i tex Sverige skulle inte ha råd med samma mat och förnödenheter som tidigare. Klyftan mellan de som har råd och de som inte skulle höjas otroligt mycket och antalet fattiga skulle skjuta i taket. Majoriteten i landet skulle bli fattig.

Själv så vet jag inte om “politiker” som man väl ändå får kalla folk som är nominerade till valet av USAs president dvs världens mäktigaste person, eller vad folk i allmänhet tänker som säger att vi ska ta tillbaka jobben till vårt land. Det låter ju jättebra om man bara säger det, men har de verkligen inte tänkt på alla konsekvenser som kommer med detta som höga priser på varor of fattigdom till landets egen befolkning? Eller har de valt att simpelt bara ignorera det?  

Svaret på frågan hur man utrotar fattigdom är inte att ta bort globaliseringen och göra allt själv.

Det är ett svårlöst problem med fattigdom och det krävs reformer och förmodligen lite hjälp utifrån för att kunna vända sitt land från den smutskastade titeln u-land till den prydliga titeln iland.

Sammanfattningsvis så skulle jag inte säga att globalisering är ett problem, utan en möjlighet för utveckling och en mer harmonisk värld.