Globalisering uppgift 2-4 Pontus Berg

Pontus Berg 2016-11-01

2. Andreas Malm menar att det finns konsekvenser av vår resursutvinning.

Tex fiskar man för mycket så kanske fler folk får fisk på bordet men balansen kan rubbas så att fiskarna tar slut och på så vis försvinner fisken från matbordet.

Det finns naturligtvis andra konsekvenser som han syftar på som att resurser som olja kan ta slut och att utvinningen av uran kan vara miljöfarlig.

Det vi gör har både kortsiktiga och långsiktiga konsekvenser.

Det stora problemet är att när tex fisken har försvunnit från matbordet så är det svårt att få tillbaka den dit, det kan vara nästintill omöjligt. Och det är just det som är sånt otroligt stort problem med våra resurser att vi är så otroligt beroende av vissa av dem, men att de kan vara väldigt farliga mot oss själva och miljön och att när de tar slut så kanske vi inte kan få tillbaka dem.

3. Lars Magnusson "Som alltid går handel, krig och politik hand i hand."

Självklart är det sant, självklart är det så att om du har en annan politisk syn än någon annan så kanske du inte handlar med dem. Är du i krig mot några så kanske du inte vill handla med dem.

Det här funkar åt andra hållet också tex är du allierad med någon så är det större chans att du handlar med dem än någon annan som kanske är en fiende.

Handeln kan användas som en slags krigsmetod tex om ditt land och några allierade som kanske blir attackerad eller utsätts för förtryck så kan man istället för att skapa ett storskaligt krig istället iscensätta ekonomiska sanktioner mot det här landet som förtrycker, det kan innebära handels embargo så att de blir utfrysta och kan bli tvungen att ge med sig för att ett land klarar sällan sig helt självständigt. Ett mycket bra exempel på när detta har hänt är ganska nyligen 2014 då Ryssland började att krigsbrott mot Ukraina genom att invadera dem och ockupera landområden som de formellt inte har rätt till. Detta ledde till många fördömanden från många demokratiska länder. Och ett handelsembargo mot Ryssland infördes för att vad de gjorde ansågs inte som acceptabelt. Någonting var tvungets att göra och att skicka in trupper från väst skulle vara för riskabelt så man använder sig än idag 2016 av ekonomisk krigföring mot Ryssland. Svaret från Kremlin på sanktionerna och handelsembargot blev att Ryssland i sin tur genomförde ett handlingsembargo mot västliga länder för att visa att dem minsann inte behöver oss. De västliga demokratier som hade hopp om att Ukrainas statskupp skulle göra landet mindre korrupt, mer demokratiskt, fritt och kanske gå med i eu. De drömmarna gick i kras och Ukraina är ett land i sprickor. Vad var då Rysslands motiv till att starta en invasion mot sitt grannland? Jo en av de stora anledningarna var att Ukrainas tidigare pro ryska president Viktor Yanukovych hade blivit störtad och de nya mer västvänliga ledarna funderade på att gå med i eu, och det var då som helvetet bröts lös för då skulle ju Ukraina handla och bli politiska vänner med västnationer så Kremlin satte ner foten och gjorde ett tydligt fotspår.
Det finns ett annat tydligt  exempel på hur politik, krig och handel går hand i hand.
Detta exempel är Filippinerna som har bråkat med Kina som just nu erövrar det södra Kinesiska havet. Filippinerna som tidigare har knutit nära band med USA som inte heller är särskilt förtjusta i Kina pga deras politik.Filippinerna gjorde detta för att kunna försvara sig mot det mäktiga Kina. Detta kom dock till ett snabbt och oväntat slut efter att USA och deras president uttryckt sitt missnöje med att Filippinerna efter att filippinska myndigheten bestämmde sig för att straffa reportrar fast det bara gjorde sitt jobb.

Detta ledde dock till ett helvete där filippinernas president kallade Obama för en massa skit, detta ledde till att Obama ställde in sitt besök dit.
Efter detta drama så började den filippinske presidenten att vända sig till sin fiende Kina för att kunna klämma till USA som enligt dem har svikit dem. Allt detta elände kommer med all säkerhet leda till att handeln mellan Filippinerna och USA kommer att minska medan handeln mellan Filippinerna och Kina kommer att gå bättre och deras band kommer att växa allt starkare på gott och ont. Handeln öppnar för möjligheter och makt. I just detta fall med Filippinerna så kommer säkert relationen med Kina att förbättras för tillfället.
Vilket kan vara bra men vad händer sedan när Filippinerna har blivit så beroende av Kina och dess handel och om de är “vänner” med Kina och bara låter dem ockupera det södra kinesiska havet. Då är det ju redan försent för Filippinerna för att de är för långt in i smeten för att kunna komma ur den. Vem hjälper dem då? Kommer USA till undsättning igen efter vad de gjorde?

Handeln gör oss beroende av varandra och det knyter oss närmre varandra men det kan också dra isär oss. Detta leder till att vi med samma politiskt tänkande handlar mer med varandra, de med andra politiskt tänkande gör samma sak. Det kan leda till bra saker som fred men också det som dem allra flesta inte vill ha krig. Politik-Handel-Krig hand i hand.

4. Min åsikt om globalisering är att den är mest positiv men som alltid i livet så finns det folk som förlorar.

Globaliseringen ger oss möjlighet att kunna få kontakt och utbyta kunskap med andra människor som vi annars inte skulle kunna drömma om.

Problemet inom industrin och handeln mellan länder blir ofta att det land som har det bra tjänar på det medan om ett land inte har det bra så tjänar de inte lika mycket på den globala handeln för att ja landet får färre arbetslösa men jobben de får är ofta dåliga och underbetalda. Problemet är det att om vi helt plötsligt bestämde oss i iländer att sluta köpa de här produkterna från u-länderna så blir de ännu fattigare för att de är redan beroende av oss. Så i slutändan måste makthavarna i u-länderna bestämma vad som är bäst för folket, om de satsar mer på folks utbildning och sjukvård än skit jobb och sin egen politiska karriär.

Vad Andreas Malm och Lars Magnusson inte nämner är varför u-länder är fattiga och hur det kommer sig, ifall de är demokratiska?, diktatoriska? eller något däremellan? och om de har mänskliga rättigheter eller inte?, är länderna i fråga korrupta? .

Det tycker jag är väldigt intressant för att om man simpelt kollar på vårt jordklot och kollar vilka u-länder som är demokratiska med mänskliga rättigheter och ett relativt icke korrupt regeringar så är de få om ens någon som räknas som ett u-land. Så problemet enligt mig är inte globaliseringen i sig. Globaliseringen lyser bara upp bristerna i länder som har brister, som synligast är det om landet inte är demokratiska med mänskliga rättigheter samt om ledningen i landet är korrupt tex  Tanzania, Mali, Liberia, Bolivia och Nigeria, även om alla u-länder inte är diktaturer osv så har de förmodligen nyligen varit de för att det är svårt för ett u-land att bara bli ett iland man behöver bygga upp så mycket. Jag säger inte att miljön inte spelar någon roll heller, det finns länder i Afrika som inte har mycket av någonting och inte kan göra så mycket åt just det men tack vare vår globalisering så är vi medvetna och kan göra något åt det i väst så har vi tex fonder som vänliga själar skänker pengar till.

Det finns folk som pekar på att globalisering ger fattigdom i u-länder och att man borde ta hem produktionen till moderlandet.
Vad de inte har tänkt på eller har missat är:

Att vi i i-länderna inte längre har kvar jobbförutsänningarna för de jobben som u-länderna utför, vi har utvecklat andra slags jobb.

Om vi i Sverige eller USA skulle tex skulle sluta att köpa varor från utlandet så skulle vi lämna folk arbetslösa från landet som vi köper ifrån.

Detta skulle innebära att vi skulle få göra om hela arbetsmarknaden och alla modern jobb som vi i väst har utvecklat skulle tas bort och ersättas med mer primitiva jobb.

Det allra viktigaste man måste tänka på om man skulle flytta över alla jobb från i-länder och producera allt i sitt eget land är att då flyttar man fattigdomen hit och lämnar mer fattigdom där man har lämnat jobben från.

För att vi har högre standard när det kommer till lön och arbetsförhållanden så priserna på precis allt  skulle gå upp och de fattiga i tex Sverige skulle inte ha råd med samma mat och förnödenheter som tidigare. Klyftan mellan de som har råd och de som inte skulle höjas otroligt mycket och antalet fattiga skulle skjuta i taket. Majoriteten i landet skulle bli fattig.

Själv så vet jag inte om “politiker” som man väl ändå får kalla folk som är nominerade till valet av USAs president dvs världens mäktigaste person, eller vad folk i allmänhet tänker som säger att vi ska ta tillbaka jobben till vårt land. Det låter ju jättebra om man bara säger det, men har de verkligen inte tänkt på alla konsekvenser som kommer med detta som höga priser på varor of fattigdom till landets egen befolkning? Eller har de valt att simpelt bara ignorera det?  

Svaret på frågan hur man utrotar fattigdom är inte att ta bort globaliseringen och göra allt själv.

Det är ett svårlöst problem med fattigdom och det krävs reformer och förmodligen lite hjälp utifrån för att kunna vända sitt land från den smutskastade titeln u-land till den prydliga titeln iland.

Sammanfattningsvis så skulle jag inte säga att globalisering är ett problem, utan en möjlighet för utveckling och en mer harmonisk värld.