2) Malm skriver:
"Sådana biofysiska sår från resursutvinning låter sig sällan läkas."
Vad menar han? Ge minst två exemplar på sådana svårläkta sår!
Med biofysiska sår menar Andreas Malm in princip att av många av handlingarna människorna gjort och fortfarande gör så har sår på jorden och jordens resurser tillkommit, sår som inte kommer att kunna läkas i efterhand. Exempelvis, nedhuggning av all den regnskog som sedan används för att b.la göra smink kommer aldrig hinna växa tillbaka i förhållandevis hur snabbt människan hugger ner regnskogen. Kvar finns nedhuggna skogar. Det finns inte heller oändligt med olja, ändå använder människan oljan som om det vore så, men den kan komma att snart ta slut. För alltid. Utspilld olja är också ett problem, som Malm nämner, och utger akuta skador på främst på den marina världen och resulterar i utarmning av växt-och djurlivet och stora skador på stränder. Sjöfåglar, fisk och marina däggdjur ställs nu inför livshotande skador som också kan utrota hela deras art. Trots att vi människor nu ställs framför faktum på faktum att vår massproducering förstör vår vackra värld, verkar vårt begär nästan bara växa. Ja, inte minskar det iallafall inte. Malm tar också upp exempel såsom förgiftade vattenkällor, nedsmutsad luft och spridda tungmetaller.
3) Magnusson skriver:
"Som alltid går handel, krig och politik hand i hand."
Varför skriver han på det sättet? Ge minst två exemplar på sådana situationer!
Det har länge varit känt att handel, krig och politik går med sammanflätande händer. Åsikter som blandas, människor som vill ha sin röst hörd. De vill bestämma bestämma, och många människor kan gå oerhört långt för att nå makt. Människor vill betala så lite som möjligt, helst ingenting, för produkter och för mark. Ledare av länder, presidenter och partier, vill vara störst, bäst och vackrast. Ett aktuellt exempel på det är Putin, president av Ryssland, som helst vill se Ryssland störst av alla. Likaså Donald Trump och hans anhängare som strävar efter att göra Amerika stort igen. Eller som i Andra Världskriget, med Hitler i framkant som ville se Tyskland briljera världen. När det kommer till vårt moderna samhälle så hör krig och politik nästan alltid ihop. Ta till exempel inbördeskriget som startade som svar på det faktum av valet av Abraham Lincoln som president. Även handel och krig går hand i hand, och det har man ju ett eget ord för också: handelskrig! Med detta menar man att förstöra ett fientligt lands handelsförbindelser för att sätta dem under ekonomisk press. Detta visar ju klart och tydligt att handeln direkt kan påverka och påverkas av krigsföring - ett lands inkomster är beroende av handel, och landets framgång i krig är beroende av dess inkomster.
4)
Med globalisering menas att länder och människor har ett ekonomiskt, kulturellt eller politiskt utbyte. Globalisering enar världen på många sätt. Den flätar ihop världen till ett enat nät och låter oss dela på varandras specialiteter. Ett land som producerar kaffe, och ett som producerar bilar kan till varandra sälja sina producerade varor och på så sätt har snart kaffelandet också bilar, och tvärtom. Det diskuterar Andreas Malm för i sin artikel ”Den ojämna byteshandeln”. Det låter ju positivt, som om det inte finns någon bakomliggande skugga med nackdelar. Men tyvärr finns det ju, som med allt annat, nackdelar med globaliseringen. Ett beroende skapas. Malm nämner några nackdelar med globaliseringen bland annat att det påverkar miljön på ett negativt sätt! Sverige importerar exempelvis frukt från länder på andra sidan jorden i mål om att få bananer och mango och andra exotiska frukter, sådana som inte växer i Sverige och särskilt inte på vintern. Efterfrågan till vad vi inte kan få från Sverige ökas, och butiker vill möta denna efterfrågan. Dessa frukter kommer att behöva resa långa sträckor innan den når hyllan i vår livsmedelsbutik. Bil, buss, flyg, kanske båt, lastbil och farliga utsläpp i vår atmosfär blir ett faktum. En annan nackdel med globaliseringen som jag kan se är att vissa företag och länder har en tendens att växa sig väldigt stora, medan mindre länder och företag förblir små. Klyftorna mellan de allra rikaste och de allra fattigaste är ofattbart stora och verkar bara växa sig större. När företag växer sig så pass starka och rika så kan det göra att dom även får politisk makt, och på så sätt kommer vi in på spåren av Magnussons argument i hans artikel ”Globalisering är inte utom kontroll”.
Men samtidigt har globaliseringen bidragit till en bättre välfärd världen runt och att BNP (bruttonationalprodukt) har höjts. Med hjälp av massmedian får vi kunskap, nyheter, information och fakta om världen, vilket bidrar till vår demokrati. I Sverige kan vi exempelvis få reda på vad som händer på andra sidan jordklotet bara några minuter efter att det faktiskt hände, trots att det är så långt härifrån. För företag är globaliseringen viktig, och gör att de inte längre behöver se en gräns för var de ska kunna arbeta vid ett lands gränser.
Om jag ska dra en slutsats utifrån detta och mina egna åsikter så är globaliseringen bra och nödvändig. Vi har mycket att tacka globaliseringen för - allt ifrån den banan jag äter medan jag gör min läxa till nyhetsrapporteringarna om USA-valet jag får i min digitala tidning på mobilen till tröjan jag bär. Däremot är det viktigt att ha en förståelse om varifrån produkter och ting kommer ifrån, och att man prioriterar produkter som kommer från mer närliggande länder. Det är smart att kolla in den lilla symbol på matprodukter som symboliserar ”ekologiskt” och prioritera bort klädkedjor som har ett rykte för sig att deras arbetare som syr kläderna har låga löner (då det stärker klyftan jag talade om innan, klyftan mellan rika och fattiga).
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar