Summa sidvisningar

onsdag 29 mars 2017

Politiska Statsskick (Island) - Johanna Persson

Islands Politiska System



Enligt grundlagen från 1944 (ändrad flera gånger) är Island en republik med parlamentariskt demokrati. Landet är en ö på 103 125 km² som ligger i norra Atlanten och har ca 350 000 invånare. Island är Europas mest glesbefolkade land. Bara en femtedel av landytan är bebodd, nästan uteslutande på kustremsan.
Folktätheten är 3,1 inv./km² (Sveriges folktäthet är 22,2 inv./km²). Närmare två tredjedelar av befolkningen lever i huvudstaden Reykjavík med omnejd.

Statschef:
Presidenten är statschef på Island.
Presidenten utses vart fjärde år i direkta val och kan väljas om ett obegränsat antal gånger. Formellt delas den verkställande makten mellan presidenten och regeringen, men i praktiken ligger den hos regeringen. Valbara personer är isländska medborgare som är över 35 år och har minst 1500 andra röstberättigade (myndiga) islänningar bakom sig som kandidat.
Rösträtts/myndighetsåldern är 18 år.
Parlament:
Alltinget (Alþingi), det isländska parlamentet, är den högsta förvaltnings instansen på Island och samtidigt den äldsta. Alltinget stiftades år 930 på Þingvellir och det har en nästan obruten 1000-årig tradition bakom sig.
Alltingets 63 ledamöter väljs av folket vart fjärde år enligt ett proportionellt system. Ett parti måste få fem procent av rösterna för att kunna ta plats i alltinget. Rösträttsåldern är 18 år. Alltinget är den högsta lagstiftande instansen. Här fattas beslut om budgeten, skatterna och medborgarnas rättigheter och skyldigheter.
Inom Alltinget verkar tolv permanenta utskott med nio parlamentsledamöter i vart och ett, endast ekonomiutskottet har elva medlemmar. Direkt under Alltinget verkar två statliga ämbetsverk: Statens revisionsverk och justitieombudsmannens kansli.
Regering:
Island regering består för närvarande av 11 ministrar. Det är regeringen som har den verkställande makten på Island. Det konservativa Självständighetspartiet dominerade länge politiken, förlorade makten till vänstern i den djupa finanskrisen 2008–2009 men kom tillbaka och vann valet i april 2013.
Rättsväsende:
Det isländska rättssystemet har sin grund främst i dansk rätt men även i norsk. Den moderna lagstiftningen följer nordiskt mönster, men det finns ett fåtal undantag där gamla isländska lagar från 1281 ännu gäller.
Domstolsväsendet har två instanser: lokala underrätter och en högsta domstol. Det finns också några specialdomstolar, till exempel domstolar för sjörätts- och handelsfrågor. Dödsstraffet avskaffades 1928.

Inga kommentarer:

Skicka en kommentar